The Great Escape

Idag blev det höst. Det har det säkert varit ett tag, men det var först idag som jag insåg vad det innebar. När jag fick dra ner tröjan lite till, ta på en extra halsduk och köra ner händerna djupt i byxfickorna, trots att solen sken på en klarblå himmel. Den bitande höstluften liksom kröp in under jackan. Men jag gillar hösten, luften blir krispig och huvudet klarnar. Till och med regnet kan jag stå ut med de flesta gångerna. Så länge man inte är i Göteborg, staden där det regnar från alla håll utom himlen, och dessutom staden där jag råkar bo.

När sommarens sista kväll har blivit morgon i Mullsjö och vi går mot höst, så går vi också mot vinter, jul och nyår. Vilket förmodligen är det jag fruktar mest med hösten. För hur mycket jag än älskar att släpa fötterna i färggranna lövhögar, så blir det ändå alltid nyår.

Varje år har jag sett både tid och planer gå upp i rök i form av fyrverkerier, allt medan glada människor firat omkring mig, alldeles som om de var obekymrade eller kanske till och med ovetandes om att TIDEN HÅLLER PÅ ATT TA SLUT. Inte ens födelsedagar har den här effekten på mig. Just nyår, det är så definitivt, kalenderbyte osv.

De senaste åren har jag kommit på en fiffig lösning på det här, jag reser helt enkelt bort över årsskiftet. Genom att göra nyår till något att se fram emot, samt missa de svenska klockornas ringande, har jag som genom ett trollslag skjutit fram, och bort, den där känslan lite grann.
Varje nyårsnatt har haft sin historia. Fruktdrinkar med irländare på en kinesisk krog i Berlin. Pizza och powerslide nerför trappan till New Yorks tunnelbana, eller starka drinkar på en makalös fest i en av Shang Hais skyskrapor.

Men som alltid när man försöker fly, så är det något som kommer ikapp. Ett frustrerat missförstånd, ett annalkande uppbrott, en förlorad vän.

I år firar vi i Köpenhamn. Det finns inga detaljer, vi vet inte ens vilka som är vi, men iväg ska vi. Om nyår ska firas, ska det firas nån annanstans. Där varken minnen eller samvete kan nå oss, för ett tag åtminstone.

Tagged , , , ,

One thought on “The Great Escape

  1. Lollo skriver:

    Du är tillbaks och förgyller, bra bra BRA!